En för alla, alla för en!
Men kan ju verkligen "misstolka" de ordspråket. Asså, de kan ju betyda att alla ställer upp för en och man ställer upp tillbaka, men de kan ju faktiskt också betyda att de verkligen finns en för alla där ute, en som verkligen är ens underbara...ens själsfrende...!
Jag tror på att det finns någon där ute för var och än, om man så är hetero, homo eller bi...! De finns verkligen en för alla. Jag tror vi är skapade nästan så att alla ska få varsin.
Men sedan tror jag också att man kan leva med en som man tror är ens själsfrende men som bara är en väldigt nära vän...och sedan dör denna personen, kanske en biloloycka, sedan hittar men sin själsfrende.
Jag tror ändå att jag har hittat min, men jag vet inte om jag kan vara med denna personen. Han bor ändå ett antal mil bort, de e förjävligt att se denna personen på internet och inte ha honom i närheten tätt intill...! Det är den värsta känslan jag någonsin varit med om. Men för hoppningsvis kommer det ju funka ändå! Vi ska bara inse det...! Det funkar inte att bara säga till hjärtat att dit ska du gå utan man måste följa de hjärtat säger och jag tror jag vet var mitt leder.
Jag tror kärlek är både den värsta och bästa känslan. Man kan bli väldigt glad av kärlek men också VÄLDIGT sårad. Jag säger inte att det alltid är så eller att det måste vara så, men det är väldigt ofta som det händer. Man är lycklig i 2 månader och sedan går allt åt helvete och om det nu skulle bli någon mellan han och mig så vill jag inte att det skall va så! Jag vill inte förlora honom efter två månader. Det går bara inte, jag skulle bli förkrossad. Jag var på väg att förlora honom en gång pga av at vi hade missförståt varandra. Vi bråkade och då menar jag BRÅKADE och jag vill aldrig vara med om den känslan igen, den som jag hade i min mage då! De va de västa jag har varit med om!
Jag vill aldrig förlora dig! Du betyder jätte mycket för mig! (L)
Jag tror på att det finns någon där ute för var och än, om man så är hetero, homo eller bi...! De finns verkligen en för alla. Jag tror vi är skapade nästan så att alla ska få varsin.
Men sedan tror jag också att man kan leva med en som man tror är ens själsfrende men som bara är en väldigt nära vän...och sedan dör denna personen, kanske en biloloycka, sedan hittar men sin själsfrende.
Jag tror ändå att jag har hittat min, men jag vet inte om jag kan vara med denna personen. Han bor ändå ett antal mil bort, de e förjävligt att se denna personen på internet och inte ha honom i närheten tätt intill...! Det är den värsta känslan jag någonsin varit med om. Men för hoppningsvis kommer det ju funka ändå! Vi ska bara inse det...! Det funkar inte att bara säga till hjärtat att dit ska du gå utan man måste följa de hjärtat säger och jag tror jag vet var mitt leder.
Jag tror kärlek är både den värsta och bästa känslan. Man kan bli väldigt glad av kärlek men också VÄLDIGT sårad. Jag säger inte att det alltid är så eller att det måste vara så, men det är väldigt ofta som det händer. Man är lycklig i 2 månader och sedan går allt åt helvete och om det nu skulle bli någon mellan han och mig så vill jag inte att det skall va så! Jag vill inte förlora honom efter två månader. Det går bara inte, jag skulle bli förkrossad. Jag var på väg att förlora honom en gång pga av at vi hade missförståt varandra. Vi bråkade och då menar jag BRÅKADE och jag vill aldrig vara med om den känslan igen, den som jag hade i min mage då! De va de västa jag har varit med om!
Jag vill aldrig förlora dig! Du betyder jätte mycket för mig! (L)
Kommentarer
Trackback
